Mot Kanaans land.

Hej Vänner.                                       091019   Dodoma

…eller snarare mot Kanaans by. Ja,byn heter faktiskt så. Kijiji cha Kanaani. Vi for på asfaltsväg och därefter grusväg följt av väg och sedan grus….. och sedan, ja vad ska det kallas? Vi tog oss fram i naturen i alla fall. Och där möttes vi av detta kärleksfulla träd. Ett riktigt träd-kramar-träd.

Siku kuu ya watoto 2019 022

Vi for till Kanaani för att vara med om den stora söndagsskolefesten som hålls varje år i slutet av september/början av oktober. Jag vill dessa dagar ta mig så långt från stan som möjligt. Denna gången lyckades vi ta oss ända bort i åävla,som vi säger i norra Värmland. Det är långt bort,vill jag lova. Mycket skog fanns som döljer de få hus som finns någonstans inne i torkan. Skogen var helt utan blad och torkan plågade svårt våra sinnen. Varför har folk valt att bosätta sig här? Från kyrkplatsen är det 17 kilometer till vatten – och det är bara ett vattenhål i marken. Det finns ingen dispensär. Det finns ingen skola för barnen – jo, 29 kilometer bort. Närmaste samhälle ligger 30 kilometer bort.  Varför har de bosatt sig här??

Vi möts av sång och en smittande glädje och det är svårt att sitta eller stå still. Jag vill dansa!!!

Siku kuu ya watoto 2019 018

Evangelisten berättar att, de var en grupp som fick ett tilltal från Gud att flytta hit för sex år sedan. Det finns ju hur mycket mark som helst att odla på. Odla på i denna torka?frågar jag. Ja, det är som en explosion när regnet kommer. Det växer bra här påstår han.. Han visar oss var de i år slagit tegel och börjat att bygga på en kyrka. De är dock oroliga. De har inte lagt takplåt på den och om det inte görs innan regnet kommer nu i november, är det risk för att väggarna rasar. Varje församlingsbo måste nu skrapa i sin skattkista för att de ska få ihop till takplåten och ingen knorrar. Det är ju Guds Hus som byggs.

Siku kuu ya watoto 2019 012

Vi ska dock fira festen i den gamla kyrkan som består av pinnar och störar.Siku kuu ya watoto 2019 016

Vi sover över hos bröderna Alfons och Baba Elisha som bor cirka 10 kilometer från kyrkan. Vi får majsgröt(ugali) och oslungad honung till middag.Tystnaden i mörkret är total och jag njuter av att få finnas till.

Dagen därpå  möts vi  av fyra entusiastiska söndagsskolelärare som nog inte sovit så mycket under natten på grund av festen. De unga männen gick aldrig hem igår, utan sov i kyrkan.

 

Siku kuu ya watoto 2019 020

Gudstjänsten blir en FEST i all bemärkelse. Barnen sjunger,dansar,spelar teater, de har förberett Bibelkunskapsfrågor som de ställer till föräldrarna,de läser utantill valda Bibelverser osv. Jag visste ju att detta skulle hända,men ändå blir jag rörd. Tänk vad dem har kämpat – barnen och deras lärare – för att bjuda oss från stiftskontoret på allt detta.Siku kuu ya watoto 2019 023

Siku kuu ya watoto 2019 028

Ifjol, efter förra årets fest, som jag firade i södra delen av stiftet,meddelade jag att jag ville komma till Kanaani i år. Efter det har de lagt en liten kollekt varje söndag för att kunna ta emot oss. VARJE SÖNDAG UNDER ETT HELT ÅR!!! Men så fick också barnen god mat denna dag. Pilau,frukt och läskedryck. För en del var det första gången de drack läsk och det var inte alla som det föll i smaken. Här har inte COCA COLA haft någon marknad.

När vi skulle fara därifrån, fick jag veta att ingen vit varit här förut. Det förklarade lite grann barnens tveksamhet till mig först. Men när vi väl dansade tillsammans så försvann all rädsla. Broar var byggda och minnen som sent ska tona bort har finns nu hos oss alla.

GUD vi ber för predikoplatsen Kanaani och och alla de som söker sig dit för att höra ditt ord. Vi ber för deras kyrkbygge och vi ber för evangelisten och barnledarna.

Där händer möts,där händer något… och det skedde denna söndag.

MUNGU AWE PAMOJA NANYI.

Mwalimu Ulf

 

Nio lakan och lite till.

Hej Vänner.                                             150919     Dodoma

Nu har vi en församling Chitego och en predikoplats med samma namn. En predikoplats är en församling i gryende. Kanske om fem år att det kan kallas en församling. Det blir nog lite namnförväxling framöver. Där församlingen ligger borde det i stället heta Sui,som är kigogo språket och betyder leopard.

I dag åkte jag för första gången till predikoplatsen. Där finns idag cirka 20 vuxna och lite fler barn.De samlas i vanliga fall i detta hus:Mtaa wa Chitego sept.2019 002

På grund av att jag kom idag från stiftskontoret på officiellt besök samlades vi i grannhuset. Det är ett för länge sedan nedlagd klassrum med en  vidhängande lärarbostad  som bestod av ett rum. Bostaden är  idag en kvarnhus,men klassrummet som inte har något tak står tomt. Men idag fick det bli kyrkolokal.

Lokalen var rikt dekorerad med nio lakan för dubbelsäng,tre myggnätsgardiner och fyra set av antimakasser. Stolarna var hämtade från folks hem liksom altarbordet. En riktig festsal ska jag säga!!! Jag undrade i mitt stilla sinne när folk hade gått upp idag för att smycka kyrkan på detta sätt.Mtaa wa Chitego sept.2019 003

Mtaa wa Chitego sept.2019 004

Vi fick en fin gudstjänst och texten idag handlade om “Du ska älska din nästa såsom dig själv”. Jag vet inte riktigt hur han fick te’t på slutet( Lindeman ni vet ),  men folk skrattade så två ramlade av sina stolar.

Efter gudstjänsten blev det mat och då fick stolar och bord bäras till ett hem där maten skulle inmundigas.

Mtaa wa Chitego sept.2019 008

Här bärs altarbordet bort för att tjäna som matbord åt oss.

Fyra pojkar tävlade om vem som kunde bära flest plaststolar på huvudet. Han som vann bar åtta på huvudet. Som vinst fick han en treklapp- i Fadern och Sonens och den Helige Andens namn.

De lutherska hemmen i byn blev alltså idag norpade på stolar,antimakasser, lakan och myggnät men jag hoppas att det kom väl tillbaka till de som lånat ut dem. Jag undrar hur det skulle tas i Sverige, om det stod i en predikotur stod:

TAG MED DIG DINA LAKAN FÖR ATT SMYCKA KYRKAN.

Kanske värt att prova!!!

MUNGU AWE PAMOJA NANYI.

Mwalimu Ulf

 

Här startade allt. 070919 Dodoma

alla bilder 2019 sept 013

Det var framför detta altare som allt började för mig. Altaret i Skoghalls kyrka. Hit återvänder jag varje gång jag kommer till Sverige. Om det inte är en gudstjänst,så sitter jag ensam i kyrkan och tänker tillbaka på:

+ Här i kyrkan sjöng jag i kören Nova Cantica. Där fick jag växa under ledares varsamma ledning. Jag var en blyg gosse som inte hade mycket till självförtroende. Men jag fick växa.

Här låg vi på kormattan och lyssnade till Hans orgelimprovisationer efter körövningen.

Här knöts vänskapsband för livet.

Här fick min tro rötter, och långt senare,  fötter som tog mig till Tanzania.

Stort tack Hammarö församling och ni all som fanns runtomkring oss i kören.

MUNGU AWE PAMOJA NANYI.

Mwalimu Ulf

 

Cleopa

Hej Vänner                                      230719    Skoghall hemma i Värmland.

I mitten av 90-talet engagerade jag mig i ett projekt som handlade om att hjälpa gatubarn bort från gatan i Dodoma. Jag satt i styrelsen för detta arbete – Agape centret. Det var ett privat initiativ. På olika vägar kom detta projekt att hamna under stiftskontoret och Pastor Shakato och jag fick ansvaret för arbetet med dessa 50 pojkar och 20 flickor som fanns där. Nu har vi bara tre kvar av alla dessa ungdomar som har passerat våra rullor.

Men vi får ju fortfarande träda in som deras föräldrar i vissa situationer, även om de flesta som sagt lämnat projektet sedan många år. När de ska gifta sig,ge namn till deras barn, vara dem behjälpliga vid olika tvistemål som dyker upp osv.

Cleopa var en av dem som mycket tidigt visade att han verkligen ville satsa på ett ordnat liv. Han var också barnens och ungdomarnas representant i styrelsen. Mycket duktig och ambitiös. Nu är han gift och har ett barn och det går bra för honom och hans familj.

Strax innan jag for till Sverige kom han hem till mig och jag såg att han var förtvivlad.

För tre år sedan råkade han ut för en olycka och skadade sig lite grann. Men inga större skador. Men nu har något hänt med hans ena öga och han ser sämre och sämre för varje dag. De tror att det är en följd av olyckan.Han behöver en operation uppe i Moshi och han bad om hjälp….och jag sa nej,jag kan tyvärr inte. Och det är dagens sanning. Just nu kan jag inte. Jag försökte verkligen få honom att förstå att jag inte hade pengar. Men jag vet inte om det gick in. Och han blir blind på det drabbade ögat om han inte får en operation.

Jag kunde åka till Sverige, men har inte kunnat släppa detta. Hade han varit född i Sverige hade detta åtgärdats,men nu bor han i Tanzania. Ja,han kan få hjälp om han betalar med kanske både “vita och svarta” pengar. Tänk om vi kunde lägga till en person, från till exempel Tanzania, på våra sjukförsäkringar.Vi kunde betala för någon människas sjukvård via våra försäkringar. Jag vet att det är en utopi,men ändå så funderar jag.

Någon gång under förra århundradet fick jag förfrågan om jag ville jobba för facket. Vi behövde jobba för högre löner, sa dem. Javisst sa jag. Men jag svarade att det första jag ska jobba för var, att var och en skulle starta ett tionde givande till någon kyrka eller biståndsorganisation. Jag blev aldrig invald!!

Jag vet inte i nuläget hur det gått för Cleopa. Är han blind eller inte? Vågar jag ringa och fråga eller ska jag vänta? Jag skäms över mig själv. Men så är det många gånger att vara utskickad. Jag räcker inte till för det jag ser och upplever. Bed för honom och för mig..

MUNGU AWE PAMOJA NANYI.

 

Mwalimu Ulf

Fredy

Hej Vänner                                            250619   Dodoma,Tanzania.

pendaeli 020

Fredy är 16 år gammal och vet om att han är döende. Hans äldre bror dog i 15 års ålder och lillebrorsan vet vi inte ännu om han också är drabbad. För Fredy och brodern Frank började sjukdom vid tretton års ålder. Sjukdomen heter Duchennes muskeldystrofi och är ärftligt och drabbar nästan bara pojkar. I ett papper som handlar om drabbade på den afrikanska kontinenten står det att medellivslängden är 18 år!!!

Fredy går i tvåan på gymnasiet och får skjuts dit på en motorcykel – om någon sitter bakom och håller i honom. Han klarar inte att sitta upp utan stöd och kan absolut inte stå upp. Nu har han fått en rullstol av mig så att hans kamrater, som alltid finns vid hans sida, kan köra runt med honom i omgivningen.

Än så länge klarar han att fatta pennan,men inte så länge till. Han säger själv att han har sett en stor försämring bara detta året. “Jag kämpar så länge som jag orkar kämpa,sedan får andra kämpa för mig”,sa han igår när jag levererade rullstolen.

Bed för Fredy och hans föräldrar och hans lillebror, som vi inte vet något om ännu. “Du kommer väl på min begravning?” frågade han igår.

MUNGU AWE PAMOJA NANYI.

Mwalimu Ulf

Jag är förälskad.

Hej Vänner.                                   250619   Dodoma,Tanzania.

Ni kanske vet hur det känns. Det sa klick, menade kungen när han träffade sin tilltänkta. Nu är det en ganska så omöjlig förälskelse och troligen också enkelriktad. Men ändå.
Hon heter Pendaeli och är bara 8 år gammal. Jag har träffat henne för något år sedan när hon vara sjuk. Nu har hon kommit hit för samma problem som då. Jag trodde – och tror fortfarande – att det är lepra/spetälska,men det tror inte läkaren. Han säger att det är en svår svampsjukdom. Kanske det. Men jag tyckte i alla fall att de skulle ta ett prov på hennes infekterade tå och skicka för undersökning.Men inte ens det gjorde de. Så de är nog ganska säkra på att det inte är lepra.

pendaeli 024

På höger fot har redan lilltån ruttnat och fallit av och nu hänger ringtån bara i en tunn tråd. På vänster fot har hon ett stort och DJUPT sår på stortån. Är detta en svampsjukdom verkligen? Jag har bara träffat en person tidigare med lepra,men ändå?

pendaeli 025pendaeli 026

Tyvärr är fotografierna dåliga. Men på stortån är såret en centimeter djupt. Hon har idag svårt att gå,men kämpar ändå. Pendaeli går i ettan i grundskolan och hennes mamma hjälper henne varje dag till skolan.

I dessa situationer frågar jag mig alltid – var i hela fridens finns papporna? Inte där barnet är i alla fall. Många av dem är ena riktiga………(inte så roligt kanske att skriva det jag tänker).

Bed för Pendaeli och hennes mamma … och pappan också,var han nu än är.

MUNGU AWE PAMOJA NANYI.

Mwalimu Ulf

Barnens dag i Afrika

Hej Vänner.                               220619    Dodoma,Tanzania.

Den 16/6 varje år är det Barnens Dag i Afrika. På vissa håll firas det stort,men på de flesta platser är det ganska så tyst. I Tanzania uppmärksammas det och jag uppfattar att det blir större och större för varje år,även om mycket finns kvar att göra. Och tyvärr är det nog mest i städerna där det händer saker.

I vårt stift startade vi andra genomläsningen av Barnkonventionens artiklar. Vi gjorde det för kanske fem år sedan och gör det nu igen. Det betyder att alla församlingar och predikoplatser läste första artikeln i söndags och sedan ska en artikel läsas varje söndag framöver. Vissa artiklar kommer att ägnas mer uppmärksamhet åt, genom att vi från stiftskontoret skickar ut frågor och hjälp med diskussionsfrågor att ta upp. I samband med gudstjänsten eller efteråt.

Förra gången vi gjorde detta, var det mycket knorrande i leden:behövs detta?vad är detta för något?varje söndag?skulle barn ha rättigheter? osv. Denna gången vet folk att Barnkonventionen är upptaget i våra nya riktlinjer för stiftet och det finns idag ett klart mer öppet sinne för dessa frågor än tidigare. Och i och med att vi gör det simultant i hela stiftet,får det stor genomslagskraft i våra led.

Själv var jag i Msalato lilla församling strax utanför stan och firade med barnen där. Samtidigt tittade jag på deras nymålade förskola och barnen var minst sagt stolta över hur den idag lyser ut sitt budskap lång väg:HÄR ÄR DET EN SKOLA! Härligt.juni 2019 011

MUNGU AWE PAMOJA NANYI.

Mwalimu Ulf

Från gammalt till nytt.

Hej Vänner.                                         020619    Dodoma

Miljömedvetandet kommer hit också och ger utmaningar till Sverige, bland annat. Sedan igår, den 1/6, är det förbjudet att använda plastpåsar i Tanzania. Vi ha vant oss vid att när vi går och handlar – på marknader eller i affärer – har vi fått varorna i en plastkasse,eller rambo som de oftast kallats. Men nu är det nya tankar på gång. Många varor i affärerna är ju fortfarande inslagna i plast och det är tillåtet,men inte de större kassarna för att bära hem varorna i. Vi får tänka nytt. Det har kommit papperspåsar/kassar som man får köpa i affärerna,så alternativ har tagits fram. Dryga böter väntas för den som fortfarande använder plastkassarna – böter på 50 000 shilling.

msalato,nya påsar juni 2019 037

Här ser ni min Ezekieli som visar upp en gammal gul plastpåse och en ny papperspåse i grönt.

Varför kan inte Sverige förbjuda plastpåsarna? Vi pratar gärna om de stora frågorna hemma i Sverige,men när det kommer till det som är oss nära in på livet tvekar vi.

Varför heter plastkassarna rambo? Jo, när vi började att få dessa kassar i affärerna, så fanns det en bild på filmhjälten Rambo på utsidan och därför bad man om en rambo när man handlat. Och namnet blev kvar som ett varunamn. Så även om det idag är papperskassar så hörde jag igår i affären, att en kvinna bad om en rambo – alltså en kasse.

MUNGU AWE PAMOJA NANYI.

Mwalimu Ulf

Var-aktigt tyvärr.

Hej Vänner                                    230519     Dodoma

Ibland möter jag människor som levt med sår i massor av år. Som Baraka här på fotografiet.huvudsåret 005

Han är en av våra mest trogna massajer på våra gudstjänster här inne i stan. Men han har alltid en mössa på sig. Vid senaste gudstjänsten frågade jag honom varför och då visade han mig sitt sår som han haft i sex år.Han blev slagen med en machetekniv och kom sig aldrig för att gå till doktorn.huvudsåret 002

Såret bildar en liten upphöjd krater mitt uppe på huvudet. Det ser inte varigt ut, men under håret,nere i hårbotten finns varet. Det är som ett enda stort gungfly under hans hår- mjukt och det känns lite varmt. Han har nu börjat att ta mediciner och efter det ska vi se hur det ser ut. Det har pratats om att såret behöver tvättas varje dag och efter det troligen en hudtransplantation. Men detta efter någon månads tvättning. På en liten pojke som jag tog hand om för många år sedan, fick vi gå till sjukhuset under fyra månader innan de vågade sig på transplantationen. Allt gick dock bra för honom. Med Baraka vet vi inte ännu. Dessa sår kallas kidonda ndugu, vilket betyder sår-vän. En vän som du får leva med alltså. Och då är det var-aktigt – i dubbel bemärkelse.

Mwalimu Ulf

Mums för mig.

Hej Vänner.                                          050519    Dodoma

Denna veckan fick jag tag i RABARBER. Det är så långt emellan att jag glömmer bort att längta efter det. Rabarberkräm med mjölk. Smaka på dessa ord!! rababerkräm 001

Under förra veckan delades det ut maskmedicin i skolorna. Barnen hade då kommit tillbaka till skolan efter påsklovet och då passar man på att medicinera dem. Jättebra tycker jag. Under loven är det många som åker och hälsar på folk ute i byarna och kommer tillbaka med lite av varje i kroppen. Jag själv avmaskar min familj kanske varannan månad.

Idag hade vi massajgudstjänst här inne i stan. Som alltid oerhört roligt och många gånger gripande på det sätt de firar gudstjänst. De är ofta som små barn i sin tro och visar det väldigt öppet och oskyldigt. Idag tog jag upp frågan om AIDS igen. Det gör jag med jämna mellanrum. På min fråga hur många som var beredda att testa sig svarade 8 jag på direkten. Jag kommer därför att ta med dem denna veckan och kommer att vara med dem fram tills dess de fått sitt svar. Och efter också, om någon visar sig vara smittad. För tio år sedan var folk rädda att testa sig,men inte idag. Efter att ha tagit upp det så många gånger, är de snarare glada över att någon påminner dem.

Under veckan kommer jag också att träffa kvinnogrupper, för att ta upp vad det innebär att vara annorlunda. Många av er kanske känner till boken Pricken, om den prickiga kaninen som blir utstött och sedan finner en ny familj som tycker om honom. Men han hittar också tillbaka till sin gamla familj. Den boken finns nu på swahili och vi har den i stort antal och använder den i alla sammanhang. Jag läser den för dem och vi diskuterar vad den innebär för oss. Och funderar på vad vi kan göra för de annorlunda. Mycket spännande situationer som har lett till flera bra initiativ från dem själva.

Sköt om er och njut av svenska våren.

MUNGU AWE PAMOJA NANYI.

Mwalimu Ulf