Halv-hel-full-bonus tid. 070821 Dodoma

Hej vänner.

Det var länge sedan, men nu kanske det blir bättre tider. I alla fall när det gäller mitt skrivande. Jag har varit i Sverige och där hände så mycket i min skalle att jag inte kunde eller orkade skriva. Men nu – väl hemma i Dodoma igen – känns det, som att jag nog ska kunna skriva. Men jag lovar inget.

Jag är här som pensionär och ska jobba halvtid har vi sagt. Klockan 08.00 fram till 12.00 varje vardag. Hur ska jag klara av det, jag som aldrig har räknat min tid i timmar. Jag har varit priviligierad med anställningar som jag verkligen har älskat. Så vad är heltid och halvtid? Arbetstiden nu ska vara fyra timmar om dagen. Men vad ska jag kalla den andra tiden? Bonustid för min familj? Som lärare i Sverige jobbade jag säkert 60 timmar i veckan – jag gillade det. Som missionär, är du det på heltid eller full tid? Och nu när jag är pensionär, är det då övertid av något slag? Missionär är du alla tider på dygnet. Vad min tid än kallas är jag nu här igen. Och det känns SUUUUPER bra.

Vad har så hänt sen jag kom hit?

+ Vi har mössjakt i mitt hus – vi har än så länge varit lyckosamma. Grannen städade i sitt hönshus och när det händer flyr mössen därifrån. Bland annat in i mitt hus.

+ Jag har trätt in i sista minuten för att rädda en pojke från att hamna i fängelse. Han erkände att han gjort fel, men ingen släkting kom dit och betalade de varor han stulit, så han skulle sättas i ungdomsfängelse. Hemska tanke tycker jag, så jag tog på mig att ordna upp det. Och det allt gick bra, som tut är.

+ Tre massajer och har kommit hit för att sedan söka sig till sjukhusen i stan.

+ En engelsk kvinna som inte litar på de tanzanska sjukhusen har varit här fem gånger. Hon behövde läkarvård och gick med på det om jag valde sjukhus och dessutom följde med. Nu är hon återställd och kanske lite mer positiv till våra läkare här.

+ På kontoret är det många diskussioner om corona. Den har verkligen brutit ut i landet. Vid varje morgonbön på kontoret hör vi om dödsfall. Staten har börjat att vaccinera frivilliga. Religiösa ledare blev kallade till landshövdingen i början av veckan och fick då reda på att de skulle gå i främsta ledet när det gäller vaccineringen. Alltså frivillighet, med en klar uppmaning – GÅ!! Min egen biskop som inte varit så tydlig med vad han velat gick ändå dit och var lycklige efteråt. Då blev det fler bland våra äldre präster som också gick dit. Landets politiska ledare var första gruppen att vaccineras sedan är det frivilliga äldre över 50 år, vissa sjukdomsgrupper och vårdpersonal är de som får del de första doserna.

+ Ytterst få använder ansiktsmask, men på kontoret har jag nu tvingat fram att ALLA ska använda det under våra morgonsamlingar. Idag var jag in på postkontoret och där stod det en vakt utanför och kontrollerade att alla som går in bär mask. Men ingen bland personalen bar mask. Då poängterade jag detta – vi som går in ställs inför ett krav, men ni här inne respekterar inte detta. Jag vägrade att bli hjälp, fram till de hade satt på sig masker. Alla hade ju fått masker som de hade lagt i sina skrivbordslådor. Alla satte på sig till slut.

Det känns lättare att skriva än vad jag trodde. Så det kommer nog fler inlägg. Men ni får nöja er med bara text idag. Jag har nämligen inte lyckats lista ut hur jag ska få in bilder i texten. Men de kommer de också.

MUNGU AWE PAMOJA NANYI.

Mwalimu Ulf

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s